Svenska Ju-jutsuförbundet är en paraplyorganisation för omkring 90 svenska Ju-jutsuklubbar som är inriktade på stilen Ju-jutsu Kai. Totalt har förbundet tillsammans med sina underklubbar omkring 8000 aktiva medlemmar från norr till söder.
Svenska Ju-jutsuförbundet grundades 1991, men på den tiden var den mest en vilande verksamhet. Det var inte förrän 1998 som man, i samband med att flera nya grenar inom Ju-jutsu, bestämde att ta Svenska Ju-jutsuförbundets verksamhet på allvar. Det behövdes för att profilera den svenska Ju-jutsu Kai-stilen och även sprida intresse till en bredare massa.
Redan 1948 besökte den första judoutövaren vid namn Jacques Rigollet Sverige. Inom kort började han träna en mindre grupp stockholmare i både judo och Ju-jutsu. Det var startskottet för vad som skulle bli den moderna och mer idrottsinriktade budon i Sverige.
Ett par år senare började tjecken Carl Marten undervisa i Ju-jutsu. Han hade sedan tidigare svart bälte i både i judo och Ju-jutsu. Carl Marten beskrivs ofta som gudfadern inom den moderna svenska Ju-jutsu stilen.
Vid 1950-talets slut hade ett stort antal svenska judoklubbar grundats. 1960 grundades det Svenska judoförbundet. Året efter anslöts förbundet till riksorganisationen Riksidrottsförbundet. Några år senare hade även ett flertal andra budostilar börjat utövas i Sverige som kendo, karate, och akido. Därför började man på judoförbundet fokusera mer och mer på självförsvar inom kampsporten.
1970 hoppade Kurt Durewall av sektionen, och senare judoförbundet, för att grunda sin egna organisation med en helt ny inriktning inom Ju-jutsu. Den vanligaste Ju-jutsu stilen i Sverige är Ju-jutsu Kai som skapades av Hans Greger. Han var tidigare en duktig och framstående elev under Kurt Durewall. Ur Ju-jutsu Kai har tre större förgreningar skett. Den första skedde först 1997 när kampju-jutsu bröt sig ur som egen stil. Stilen har en liknande filosofi som den ursprungliga Ju-jutsu Kai, med fokus på både självförsvar och tävling.