Brasiliansk Ju-jutsu är en kampsportshybrid som har sitt ursprunglig i judon, som är en utveckning av den japanska Ju-jutsu skolan.
Brasiliansk Ju-jutsu slog inte igenom i Europa förrän 1993 i samband med att kampsportslegenden Royce Gracie besegrade flertalet större och fysiskt starkare motståndare under Ultimate Fighting Championship. Först då insåg majoriteten potentialen i Brasiliansk Ju-jutsu samt att markkamp kunde vara avgörande för att vinna en tävling.
Alexandre Paiva anses vara pionjären inom Brasiliansk Ju-jutsu i Sverige då han var med och arrangerade det första svartbältade seminariet i Brasiliansk Ju-jutsu 1996. 1997 startade Rikard Andersson en av de absolut första svenska klubbarna inom Brasiliansk Ju-jutsu. Därefter har ett flertal klubbar inriktade på Brasiliansk Ju-jutsu öppnat runt om i landet.
Den Brasilianska Ju-jutsu-stilen utgår främst från markkamp, en brottningsteknik som kombinerar både låsningar och strypningar. I Brasiliansk Ju-jutsu använder man inga som helst slag eller sparkar även om det effektivt används i kombination inom MMA. När de båda tävlande befinner sig liggande på mattan är det fokusering på att få en kontrollposition som får motståndaren i underläge.
Ett vanligt träningspass inom Brasilianska Ju-jutsu brukar innehålla uppvärmning i form av olika varianter av fysträning, teknikträning och i många fall läggs även fokus på sparrning mot en träningsmotståndare. Precis som inom de flesta anrika kamsporter använder även Brasilianska Ju-jutsu ett system för att rangordna utövarnas värdigheter. Det finns totalt 6 bälten inom Brasilianska Ju-jutsu varav rött är det högsta och endast innehas av ett fåtal duktiga Brasilianska Ju-jutsu utövare även internationellt.